Så räknar vi fram din orts däckbytardatum
Datumen på den här sajten är inte gissningar och inte lagdatum — de är beräknade ur SMHI:s öppna mätdata med en öppet redovisad metod. Här är hela kedjan, inklusive svagheterna.
Senast uppdaterad 19 juli 2026
Varför just +7 °C?
Sommardäckens gummiblandning är optimerad för värme; när det blir kallare hårdnar gummit och greppet försämras, ungefär vid +7 °C enligt däckbranschens samstämmiga tumregel (bland andra Däckbranschens informationsråd och de stora däcktillverkarna anger samma gräns). Vinterdäckens mjukare blandning behåller i stället sitt grepp i kyla men blir för mjuk i värme. +7 °C är alltså en greppgräns, inte ett lagkrav — lagens datum hittar du i lagguiden.
Datan: SMHI:s officiella månadsnormaler 1991–2020
För varje ort använder vi en namngiven SMHI-station (den står på ortens sida) och SMHI:s officiella normalvärden för månadstemperatur under WMO:s normalperiod 1991–2020 — samma fil med cirka 710 stationer som SMHI själva publicerar som öppna data (CC BY 4.0). Som oberoende kontroll räknar vi dessutom om normalerna direkt ur stationens råa, kvalitetskontrollerade mätserie där den har minst 20 av 30 år per kalendermånad; avviker de två beräkningarna mer än 1,5 °C publiceras orten inte alls. Resultatet av kontrollen redovisas på varje ortssida. Skillnaderna som finns beror på att SMHI fyller luckor i mätserierna med hjälp av referensstationer — den officiella siffran är då den bättre.
Från tolv månadsvärden till ett datum
Tolv månadsnormaler bildar en årskurva. Vi lägger varje normal på månadens mittdag och räknar fram var kurvan korsar +7-strecket genom linjär interpolation mellan de två omgivande månaderna: går oktobernormalen över 7 °C och novembernormalen under, hamnar datumet proportionellt däremellan. Höstdatumet är den sista korsningen nedåt (temperaturen håller sig sedan under strecket hela vintern), vårdatumet den sista korsningen uppåt före högsommaren. "Varaktigt" betyder alltså i normalkurvans mening — inte att en enskild höst inte kan bjuda på en varm vecka efter datumet.
Vad datumet inte är
Det är ett klimatologiskt riktmärke, inget facit för i år: enskilda höstar avviker ofta en till tre veckor från normalen, så den sista veckan avgörs alltid av väderprognosen. Stationen står inte alltid mitt i orten — där avståndet eller höjdskillnaden spelar roll skriver vi ut det på ortens sida. Och normalperioden 1991–2020 släpar per definition efter ett klimat som blir varmare; i praktiken kan det typiska datumet i dag ligga något senare på hösten än normalvärdet antyder. Vi väljer ändå den officiella normalperioden för att siffrorna ska vara kontrollerbara mot SMHI:s egna publikationer.
Vanliga frågor
- Varför använder ni inte väderprognosen direkt?
- Prognoser räcker en dryg vecka — men däckbytet planerar man gärna längre i förväg. Normalvärdet svarar på "när brukar det hända där jag bor", och sedan finjusterar du med prognosen. Bäst av två världar.
- Kan jag kontrollera era siffror?
- Ja. Varje ortssida anger SMHI-stationen, och normalvärdena kommer ur SMHI:s öppet publicerade fil "Normal månadstemperatur 1991–2020" (sök på dataserier med normalvärden på smhi.se). Metoden ovan är hela beräkningen — inga justeringar därutöver.
- Varför saknas min ort?
- Det finns ingen station i SMHI:s normalvärdesfil i eller nära orten — eller så ligger närmaste station så till (kust, fjäll, annan höjd) att siffran skulle vilseleda. Vi utelämnar hellre en ort än publicerar siffror med svagt underlag; välj närmaste ort med liknande läge i stället.